De akuta internetbunkrarna

I händelse av en kärnvapenattack är det dock installationen i Baden Airpark – 25 mil sydväst om staden – som troligen skulle klara sig oskadd. 1&1:s Richard Stevenson förklarade för oss den boxiga byggnadens ovanliga charm.

Med väggar flera fot tjocka, sa han, ”kan strukturen i sig motstå bombexplosioner från sidan och från ovan”, medan ”två fiberoptiska ryggrader som löper längs den intilliggande autobahn och floden Rhen ger både anslutning och redundans”.

Förutom sin fysiska styrka, 30m under Stockholms centrum, drar Pionen också nytta av Sveriges robusta integritetslagar

Tjänsteleverantören 1&1 har ockuperat byggnaden sedan 2006, och som andra bunkerbor har upptäckt passade dess fysiska form väl till dess krav.

”På grund av dess centrala läge och säkra och lättanpassade struktur var Baden Airpark idealisk för användning som ett datacenter,” sa Stevenson. ”Det skulle kunna realiseras inom en kort tidsram, och som en del av 1&1:s gröna initiativ är det också passande att projektet har återvunnit en tom och oönskad struktur.”

Så, hur viktigt är utseendet när man bygger en datafästning? Det beror helt klart på vem du frågar…

VITA BERG

Ta Pionen till exempel. När Bahnhof, Sveriges äldsta webbhotell, tog över Pionens bunker gjorde det en del förändringar. Pionen hade grävts ur Vita bergets berggrund 1943, utrustad med biofilter, luftslussar och till och med en radiostation.

Den kunde hysa upp till 400 personer, men när Bahnhof flyttade in sprängde den bort ännu mer av berggrunden för att hysa mer än 200 servrar, slängde en glasgång från det steniga taket och installerade ett par ubåtsmotorer för kraft – samma modeller som används i den nordkoreanska flottan.

Förutom sin fysiska styrka, 30m under Stockholms centrum, drar Pionen också nytta av Sveriges robusta integritetslagar. Även om landet är skyldigt att upprätthålla Europaparlamentets direktiv om skydd av immateriella rättigheter (IPRED), som kräver att webbhotell lämnar över de register de har på rättighetsintrång, finns det inget krav inom svensk lag att behålla sådan information – och därför väljer Bahnhof att inte till.

– Det handlar om friheten att välja, säger Bahnhofs vd Jon Karlung till TT. ”Lagen gör det möjligt att behålla detaljer. Vi agerar inte i strid med IPRED; vi följer lagen och väljer att förstöra detaljerna.”

Pionens bunker

Vi borde därför kanske inte bli förvånade över att Pionen är hem för två av WikiLeaks servrar, men Bahnhof vill gärna påpeka att den inte ger mer än ström, kylning och internetåtkomst.

”Vi kontrollerar inte hur och när servrarna används. Vi behandlar WikiLeaks precis som alla andra kunder… vi stänger bara av servrarna om WikiLeaks inte betalar sina räkningar, eller om vi får ett svenskt domstolsbeslut som kräver att vi stänger ner det, säger företaget i ett uttalande. Servrarna är isolerade från resten av racken för att förhindra att en attack påverkar andra kunder.

BUNKERN

Successiva brittiska regeringar har varit snabba att följa sina grannars ledtrådar: de har sålt av flera kärnkraftsbunkrar, inklusive den mest ökända kärnkraftsanläggningen på de brittiska öarna – flygbasen vid Greenham Common.

Webbhotellföretaget The Bunker förvärvade ett 15-årigt hyresavtal på platsen, vilket sällan var ute i rubrikerna under 1980-talet när 96 Tomahawk-kryssningsmissiler var stationerade där. Det väckte intresse hos upp till 70 000 demonstranter, som slog upp läger och bildade en mänsklig kedja genom den så kallade Nuclear Valley från Greenham till Burghfield och Aldermaston.

Missilerna – och lägret – har nu försvunnit och platsen är en av tre värd- och samlokaliseringsanläggningar utanför London i The Bunkers arsenal. Med stålförstärkta sprängsäkra väggar, solida ståldörrar och elektromagnetiskt pulsskydd var den speciellt designad för att skydda data i händelse av ett kärnvapenangrepp.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.