Gör Internet våra hjärnor lata?

Internet är en av de viktigaste aspekterna av det moderna livet. Från forskning till kommunikation, till finansiella transaktioner, hela våra liv kretsar kring denna digitala infrastruktur.

Gör Internet våra hjärnor lata?

Internet är fortfarande relativt nytt och därför utförs studier fortfarande för att se vilka effekter denna teknik har på människor, deras beteende och till och med deras hjärnor. Du kanske undrar om internet faktiskt får din hjärna att arbeta mindre.

Tanken att internet gör våra hjärnor ”lata” är förstås inte helt ogrundad. Varför komma ihåg fakta och siffror när Google alltid finns i fickan? Varför lära sig layouten i New York, när satellitnavigeringssystem kan göra det tunga arbetet för oss?

I den här artikeln kommer vi att granska den senaste forskningen om internets effekter på våra kognitiva förmågor.

Vad menar vi med ”lata?”

För att komma igång, låt oss först se över vad det betyder när vi använder ordet ”lat” i relation till hjärnans funktion. Nej, vi pratar inte om de gånger din hjärna säger åt dig att stanna på soffan istället för att göra något produktivt. Vi pratar om din förmåga att tänka, komma ihåg information och dra logiska slutsatser utan hjälp.

Till exempel, innan internet, skulle du läsa en vetenskaplig studie och behålla viktig information om forskarna, datum och antalet deltagare. Internet låter oss skumma igenom sådant material och bara behålla de viktiga delarna eftersom du enkelt kan gå tillbaka till studien för mer noggranna detaljer senare om det behövs.

Även om det kan tyckas lite långsökt, finns det massor av studier som stödjer teorin att internet faktiskt påverkar hur vår hjärna fungerar.

Vilka är konsekvenserna av en lat hjärna?

Mer skadlig är frestelsen att lägga ut vårt tänkande på internet. Det är lätt att förstå varför detta verkar tilltalande: det finns ett enormt kollektivt intellekt där ute som väntar på att bli avlyssnat (om än med en hel del skräp att vada igenom), men den verkliga omfattningen av denna lättja blev uppenbar först med en studie från University of Waterloo.

Denna studie fann att deltagarna hade en liten, men betydande lust att tvivla på sin egen kunskap och bekräfta fakta på internet när de fick möjlighet att dubbelkolla.

internet_brain_memories

Digital minnesförlust

Att vilja kolla upp något innan du gör dig själv är en sak, men det finns också några bevis som tyder på att vi bara är mindre benägna att bry oss om att anstränga oss för att komma ihåg saker om vi vet att allt är lagrat åt oss någon annanstans i molnet eller på våra enheter.

Det här är inte ett medvetet val, men på någon nivå bryr sig inte våra hjärnor om att begå saker i minnet på samma sätt.

Det finns dock andra mindre mekaniska och mer i sig optimistiska teorier för detta. A 2011 University of Wisconsin studie fann att deltagare som ombads skriva 40 fakta var mer benägna att komma ihåg trivian när de fick veta att dokumentet skulle raderas i slutet av testet.

Med andra ord, hjärnan optimerar faktiskt sig själv genom att lägga ut minnen på entreprenad snarare än att försvagas. Faktum är att en andra del av studien visade att deltagarna var mer benägna att komma ihåg platsen för datormappen som innehåller fakta, snarare än själva fakta. Deprimerande, men effektivt.internet_memory_dump

Naturligtvis finns det en tankeskola som säger att detta bara är en förlängning av vad vi alltid har gjort – en form av transaktivt minne, där grupper delar minnen. ”Jag behöver inte komma ihåg mina kusiner födelsedagar, för min man känner till dem” – sånt.

Psykologen som kom med hypotesen om det transaktiva minnet 1985, Daniel Wegner, berättade för Harvard Magazine att han menar att internet har blivit en utökad – och särskilt kunnig – del av detta kollektiva sociala minne: ”Vi blir en del av internet på ett sätt. Vi blir en del av systemet och det slutar med att vi litar på det.”

Kognitiv avlastning

Det är bra för hårda fakta som du själv har lämnat in – till exempel när din kusins ​​födelsedag är i en Google-kalender – men hur är det när du förlitar dig på andras kunskap? I teorin har vi en sund nivå av misstro mot vad internet säger oss, med en Hela 98 % av människorna misstror internet som en informationskälla enligt en undersökning från 2012, men vi vet att även information som vi instinktivt misstror kan få oss att tvivla på oss själva. internet_brains_lazy

Kognitiv avlastning liknar Digital Amnesia genom att våra hjärnor effektivt använder internet som en extern hårddisk. Det betyder att du helt enkelt inte lagrar så mycket data i din hjärna som du skulle kunna.

Till exempel, när du behöver komma ihåg ett recept kan du memorera varje ingrediens och tillagningsinstruktionerna. Men med internet så nära till hands finns det ingen anledning att göra detta. Du har bokmärkt receptet och så du kommer inte ihåg detaljerna eller hur man gör det.

I ett 2016 studie, de som använde internet för att svara på enkla frågor presterade dåligt i andra skeden av studien där de inte använde internet. Detta kan tyda på att användningen av internet gör våra hjärnor lata. I teorin har de av oss som använder internet oftare för att svara på frågor nedsatt problemlösningsförmåga.

Detta liknar en annan studie som indikerar att människor var mindre benägna att komma ihåg detaljerna i utställningar på ett museum om de hade en digitalkamera för bilder.

Rädslan för internetrelaterad kognitiv avlastning är att människor som använder internet oftare inte litar på sin egen hjärna och därför förlitar sig på yttre påverkan för även den mest grundläggande kunskapen.

Kan du koncentrera dig?

Sedan finns det koncentration: mycket har skrivits om internets inverkan på vår förmåga att undvika distraktioner och koncentrera oss, men mycket av det är anekdotiskt. I en vidare mening kan andra faktorer vara lika ansvariga för vår kollektiva brist på fokus.

Internet hjälper oss att göra en sak framför allt; spara tid. Tyvärr hjälper det oss också att multitaska på ett sådant sätt att ingen enskild uppgift får vår fulla uppmärksamhet. Ändå är vi så vana vid att göra flera saker samtidigt (t.ex. titta på TV och skriva en terminsuppsats) att vi inte lär oss så mycket som vi kunde.

En särskilt fascinerande studie fann det medlemmar av den namibiska Himba-stammen som nyligen hade flyttat till tätorter hade mycket svagare koncentrationsnivåer än deras samtida som hade behållit sin traditionella lantliga existens.

Nicholas Carr, författaren till The Shallows: What the Internet is Doing to our Brains, anser att mycket av detta kan ångras genom att spendera mer tid utanför internet, och vår hjärnas plasticitet tyder på att det borde ha en inverkan. Men i ett samhälle som förlitar sig så mycket på att vara uppkopplad, finns det verkligen någon fördel med att bekämpa hur våra hjärnor har anpassat sig till våra digitala liv, annat än bräcklig nostalgi?

Kanske inte, även om som med nästan allt med hjärnan, en enorm mängd lämnas okända, även om att använda webben som extra minneslagring verkar bra och snyggt. ”Ingen vet nu vad dessa verktyg har för effekter på logiskt tänkande,” påminner Wegner oss.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *