Digital Economy Act 2017 är en lag från parlamentet som tar upp nyckelfrågor som rör elektroniska kommunikationstjänster, även känd som – du gissade rätt – den digitala ekonomin. Nyckelbestämmelser syftar till hårdare straff för upphovsrättsbrottslingar, åldersverifiering för pornografiska webbplatser, en minsta bredbandshastighet på 10 Mbits/sek, ökad delning av medborgarnas data, förutom en allmän översyn av den brittiska telekomindustrins reglering.
I ett nötskal:
- parlamentets lag (fick kungligt samtycke den 27 april 2017)
- Översyn av reglering av telekominfrastruktur
- Minsta bredbandshastighet 10Mbits/sek
- Åldersverifiering för porr
- Hårdare straff för upphovsrättsbrottslingar
- Mer delning av medborgarnas data
Lagförslaget följer på Labourpartiets impopulära Digital Economy Act, som antogs inför 2010 års allmänna val. När den konservativa och liberaldemokratiska koalitionen svepte in, förbises många av bestämmelserna, och fler stod inför rättsliga åtgärder som resulterade i försenat genomförande, eftersom andra helt enkelt förbisågs. Lagens efterträdare, Digital Economy Act 2017, blev lag den 27 april. Här kommer vi att undersöka några av dess nyckelkomponenter, såväl som vad det kan betyda för dig som individ (spoiler: du vill inte vara en pubescent pojke just nu…)
Digital Economy Act 2017: Digital Services and Infrastructure
En viktig del av 2017 års Digital Economy Act är översynen av telekomregleringen. En ändring av Communications Act 2003 stipulerar en skyldighet för samhällsomfattande tjänster som kräver en minsta bredbandshastighet på 10 Mbit/sek (modererat från House of Lords föreslagna 30 Mbps). ISP-lobbyister har uttryckt sitt missnöje och hävdat att med BT och Virgin Medias bankrullering av förändringen kan konsumentpriserna öka, förutom att skapa ”potentiella snedvridningar på marknaden”.
Dessutom eftersträvar lagen mer transparens i telekomvärlden, vilket ger staten möjlighet att mer fritt publicera information i kundens intresse, inklusive statistik om klagomål och bredbandshastigheter. Regeringen tror påstås att denna förändring kommer att ”möjliggöra utvecklingen av mer innovativa appar och konsumentverktyg”.
Reglerna skärps även i andra avseenden, med internetleverantörer skyldiga att följa Ofcoms standardförfarande när det gäller medlemmar av den offentliga byte av bredbandsleverantör. I en tid då behovet av internet nästan liknar behovet av, säg, energi, måste leverantörer följa reglerna för kundtjänst strängare.
Med detta sagt kommer Internetleverantörer också att skörda fördelarna tack vare den dominerande roll de spelar i vardagen; Digital Economy Act 2017 höjer statusen för telekomleverantörer till nästan elleverantörer, med rätt att visa för det. Till exempel har Internetleverantörer liknande rättigheter att förvärva mark som leverantörer av allmännyttiga tjänster (om markägarnas rättigheter tillåter det).
Det stora tjafset när det gäller förändring av digital infrastruktur är att Ofcom nu har makten att bötfälla alla mobiloperatörer som inte följer deras spektrumlicens på 2 miljoner pund. Utöver detta kan transportörer bötfällas med upp till 10 % av sin ”relevanta bruttointäkt”. Detta, fastställdes, skulle inte överstiga Kr20 000 per dag.
Digital Economy Act 2017: Pornografi online
En viktig del av Digital Economy Act som har fått stor uppmärksamhet i media är ökade åtkomsthinder för onlinepornografi, nämligen införandet av obligatoriska åldersverifieringssystem. Dubbade ”Theresa Mays nya porrlag” – och hånad som ”löjlig” och ”farlig” – översynen har väckt kritik från förespråkare av nätneutralitet, som är ovilliga att överlämna vad som i praktiken kan anses vara censurbefogenheter till ISP:erna och regeringen.
Institutionen för kultur, media och idrott (DCMS) är påstås arbeta med företag som Visa, Mastercard och PayPal för att säkerställa att webbplatser som bryter mot reglerna skulle skäras loss av betalningsleverantörer och annonsörer, vilket gör det omöjligt för dem att fortsätta sin verksamhet.
Företag som bryter mot reglerna – till exempel misslyckas med att verifiera användarnas ålder – kan också bli föremål för böter på 250 000 Kr eller alternativt 5 % av en persons ”kvalificerande omsättning”.
Digital Economy Act 2017: Åtgärder mot upphovsrätt
I ett nötskal har upphovsrättslagarna skärpts. Avsnittet i lagen om upphovsrätt, mönster och patent från 1988 om att upphovsrätten inte gjordes intrång där en sändning återsändes via kabel upphävdes, efter att ha befunnits vara oförenlig med EU-lagstiftningen i mars 2017.
Paragraf 32 i lagen om digital ekonomi slår ner upphovsrätten mer explicit, vilket avsevärt ökar de maximala fängelsestraffen för onlinepirater femdubblas, från två till tio år. Dessutom gör 33 § i lagen det möjligt att meddela registrerade mönsterrättigheter genom att märka produkter med en webbadress, där motsvarande uppgifter skulle publiceras.
Såväl 32 § som 33 § ska träda i kraft den 1 oktober 2017.
Digital Economy Act 2017: Offentlig data
Ökad statlig tillgång till offentliga data – det finns en policy som alltid kommer att ruva några fjädrar. Regeringen säljer detta drag som ett sätt att ”förbättra offentliga tjänster genom bättre användning av data samtidigt som medborgarnas integritet skyddas”. Med andra ord skulle regeringen ha friare tillgång till medborgarnas data, med befogenhet att dela nämnda data mellan institutioner, lokala myndigheter och till och med forskare.
Om det låter lite slumpartat är det för att det är det. Riksrevisionen rapporterade nyligen att regeringens hantering av data var grovt osäker, med nästan 9 000 intrång i personuppgifter bland Whitehalls 17 största avdelningar bara under 2014-15. En att vara försiktig med, helt klart.
