Om du någonsin har lidit av ångest, även i dess mildaste former, kommer du att känna till känslan av förhöjd puls, svettiga handflator och panik.
Medan källorna till oroliga beteenden tidigare har plottats över hjärnan, tror forskare nu att de har avslöjat cellerna som är ansvariga för att skapa detta oroliga tillstånd i första hand.
Neurovetenskapsmän vid Columbia University Irving Medical Center (CUIMC) och University of California, San Francisco (UCSF) sa att celler i hjärnan på möss, upptäckta inuti hippocampus, elda bara när djuren befinner sig på platser som är ”medfödd skrämmande” för dem, till exempel öppna ytor där de känner sig mer utsatta eller högt upp på en plattform.
Hippocampus har länge varit känt för att spela en roll i hjärnans förmåga att bilda nya minnen och hjälpa djur att ta sig igenom nya och komplexa miljöer, men nyare forskning har föreslagit att hippocampus reglerar humöret. Studier har visat att förändring av hjärnaktiviteten i den ventrala delen av hippocampus kan minska ångest, plus det är känt att hippocampus skickar signaler till andra delar av hjärnan, såsom amygdala och hypotalamus, som tros kontrollera ångestrelaterat beteende.
Med hjälp av ett miniatyrmikroskop som satts in i hjärnan på mössen, registrerade Rene Hen, PhD, professor i psykiatri vid CUIMC och hans team aktiviteten hos hundratals celler i hippocampus när mössen rörde sig runt omgivningen.
Närhelst djuren befann sig i utsatta, ångestframkallande miljöer såg forskarna att specifika celler i den ventrala delen av hippocampus var aktiva. Och ju mer oroliga mössen verkade, desto större aktivitet i dessa celler.
De så kallade ”ångestcellerna” visas
Forskarna spårade produktionen av dessa celler till hypotalamus, som är känd för att kontrollera beteenden associerade med ångest. Hos människor inkluderar sådana beteenden ökad hjärtfrekvens, undvikande och utsöndring av stresshormoner. Hos möss inkluderar de att undvika ett farligt område eller fly till säkerhet.
Genom att stänga av och på ångestcellerna med en teknik som kallas optogenetik, som låter forskare kontrollera neuronernas aktivitet med ljusstrålar, fann forskarna att ångestcellerna kontrollerar ångestbeteenden. När cellerna stängdes av slutade mössen att agera rädda och vandrade ut på upphöjda plattformar och bort från skyddsväggar. När cellerna stimulerades flydde de utställda mössen till ”säkra” omgivningar.
LÄS NÄSTA: Vad är ångest?
”Detta är spännande eftersom det representerar en direkt, snabb väg i hjärnan som låter djur reagera på orosprovocerande platser utan att behöva gå igenom högre ordnings hjärnregioner”, säger Mazen Kheirbek, PhD, biträdande professor i psykiatri vid UCSF.
”Nu när vi har hittat dessa celler i hippocampus öppnar det upp nya områden för att utforska behandlingsidéer som vi inte visste fanns tidigare”, säger studiens huvudförfattare Jessica Jimenez, PhD, en MD/PhD-student vid Columbia Universitys Vagelos College of Physicians and Surgeons.
Forskarna är dock angelägna om att betona att en viss nivå av ångest kan vara bra för dig.
LÄS NÄSTA: Vi kan ha låst upp hemligheterna med att behandla ångest
Till exempel är ångest ett ”emotionellt svar på ett avlägset hot”, som att vara i en miljö som utsätter ett djur för rovdjur. Ångest slår in för att hjälpa dem att undvika hotet. Det är bara när människor överskattar hot, när man pratar med en folkmassa framkallar samma reaktion som att potentiellt stöta på en orm, som ångest blir ett problem.
Upptäckten av ångestcellerna ökar möjligheten att hitta behandlingar som riktar sig mot dem och minskar ångest. ”Vi letar efter att se om dessa celler skiljer sig molekylärt från andra neuroner,” sade Hen. ”Om det finns en specifik receptor på cellerna som skiljer dem från sina grannar, kan det vara möjligt att producera ett nytt läkemedel för att minska ångest.”
Resultaten publiceras i tidskriften Nervcell.
Bilder: Hen Lab/Columbia University/Shutterstock
